Att bo själv är ofta lite tungt. Allt får man göra själv, och alla fasta kostnader får man stå för utan att kunna dela det med någon. Sköt dej själv, planera och lös dina egna problem.
Som sambo är livet lite enklare, man spar pengar och man får mycket mer tid för varandra. Allt gott!!
Tills frågetecken uppstår. Vem ska betala vad och göra vad. Vems är ansvaret och rättvisan? Vad är att ställa upp och vad är att skämma bort?
I helgen har en hel del hänt. Det började i torsdags när min kvinna inte hade pengar för att ta sig hem. Taxi var enda alternativet. Högklackat och långt hemifrån.
Kontanterna var slut, bankomatkort hemma, och telefonens kontantkort nästan tomt.
Självklart ställer jag upp och betalar hennes taxiresa, men jag säger ändå vad jag tycker. Varför gå ut utan pengar, utan kort, utan plan B. Varför ska jag jämt lösa situationer som hon själv har satt sig i, halv 3 en torsdag?? Munhugg från båda håll såklart.
Dagen efter glömmer hon låsa mopeden, med bygellåset som ska sitta igenom hjulet och runt ramen. Resultatet är att någon försöker knycka den. Låscylindern i tändlåset är totalt bortblåst. Inte bra alls och ingen är glad. Då hon måste jobba så låter jag henne låna min cykel.
Men vad händer när jag ska jobba? Hittar inte hojen på gården. Då har hon glömt min cykel på hennes jobb. Råkade promenera hem. Och moppen är ju obrukbar. Är detta mitt straff för att jag ställer upp?? Eller är det jag som skämmer bort henne och får stå mitt kast som "omtänksam pojkvän"?
Snäll som hon är så bjuder hon mej på taxi. Rättvisa javisst men jag hade hellre cyklat idag.
Emil, stick så fort du kan, snart är det försent! Nää skoja bara. Själv kan jag alltid skylla på att jag är blond när jag glömmer kort o pengar, Tatti har säkert en bra ursäkt hon med;). Kram M@rie
SvaraRadera