Doggy style igen

Published with Blogger-droid v1.6.7

Förra helgen fick jag ha Malte, syrrans vita golden retriever. Slö ute pigg inne.
Denna helg får jag ställa upp och ha Tisi, Michels o Anntins weimaraner som inte fick följa med på fallskärmsläger. Skvatt galen utomhus men filbunkslugn inne. Kul påsk!

Otäcka odjur

VM i elakast har många kandidater. Kubmanet, Skolopender (centipede), eller Sydneytrattspindel dödar och skrämmer många.

Men min favorit bland elaka djur är nog denna. Jack jumper-myran


I förhållande till kroppsvikt har de starkaste käftarna i världen. Biter lätt igenom tjock hud och håller sig fast. Inte nog med det så har de även en giftgadd likt en geting. Smärtan som uppstår efter ett stick är olidlig.

Spindlar, maneter, ormar m m jagar och lever en och en. Men myror lever och attackerar i flock. Så klarar man knappt av en sånhär så är man nog illa ute om man möter en hel hög.

2 filmer, nästan samma namn, nästan samma handling, inte samma kvalitet...

vs

Filmen Battle: Los Angeles är en påkostad film, full action med mycket specialeffekter och bra skådespelare.
Samtidigt finns det en film som heter Battle of Los Angeles som handlar om samma sak fast hejdlöst sämre på alla vis.

Samma sak hände 2005. War of the worlds med Tom Cruise och där satsade man ännu mer pengar och såg till att göra en bra film. Men ändå släpptes en mycket sämre version med halvdana skådisar och budgeteffekter. Och inte nog med det. Det kom en uppföljare också.
Jag vet inte varför detta sker. Hur många väljer att se den sämre versionen om man får välja. Om man tror att man kan göra en bättre version än t ex Steven Spielberg så måste man ju vara svårt galen. Har man lagt så mycket tid och pengar på att göra en film så kanske det är dumt att skrota den. Men att lansera den som en bio eller dvd-film kan ju aldrig vara något lönsamt.