Jag gjorde det, hoppade ut från ett flygplan på 4000 meter. 2 instruktörer höll mej i styr men ändå. En vansinnesfärd med fritt fall i 180 för att sedan bromsas till helt vindstilla i en bärande fallskärm. Jag har nog aldrig känt mej så ensam där jag hängde ca 800m upp i luften utan att veta var jag var nånstans.
Det var nästan vindstilla så det var inte mycket rörelse framåt. Lyckades ta mej ner och det var en skräckblandad upplevelse, landade ganska fult också. Kändes inte alls så bra...
Hopp nr 2 var mycket bättre. Då hade chocken gått över. Jag visste vad jag höll på med och fick en trevlig resa. Mera vind dag 2. Så det var lättare att kontrollera vart man styrde. Landade nästan perfekt om jag får säga det själv. Träffade marken mjukt, där jag ville, och stod kvar, nöjd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Och din åsikt är?