Nejdå, jag ä inte bitter...

Ofta ser man folk skriva hur kul de har haft i helgen, hur underbar deras söndagkväll har avslutats med god mat och med sina närmaste kärlekar av olika slag.
 Det kanske är en överdrift, och att man vill skylta med det extra mycket på Facebook bara för att visa nåt som verkar bra.

 Jag vill oxå ha mysiga middagar och spendera tid med någon kärlek, men det händer inte. För jag sitter i en rävsax och gnager på mitt eget ben. Senaste veckan har jag försökt att få tid till att träffa en tjej som vill ses. Men jobb och andra aktiviteter har gått före. Jag sliter pung på dagtid, har alltid saker att göra på fritiden. Hon jobbar väldigt oregelbundet och bor inte i stan. Ser lika mörkt ut nästa vecka...

 Så åter igen, även om jag vill så går det inte. Just nu räknar jag dagar, och det är inte så många kvar innan jag slutar på Telia. Men känns ändå väldigt länge. För just nu är det bara ångest, måsten och en obekväm vardag. Motivation och stimulans vet jag knappt vad det är längre.
 Tankarna finns på helt andra ställen och hamsterhjulet snurrar på ett väldigt oregelbundet sätt.
Splittrad och förvirrad. Jag vet vad jag vill men kommer inte framåt, inte just nu i alla fall. Men jag är inte bitter!